Angående Grönt kort, vad tror jag...
Emiliy underrättade mig om att Grönt kort ska bli hårdare och mer strikt utbildning, för de under 18, de över 18 har ett val, att göra utbildningen eller att strunta ide...
Hur missvisande är inte de?
Vuxna är minst, om inte mer icke tänkande på tävlingar, barn har ofta en förälder med som förhoppningsvis kan förklara hur man ska bete sig. Vuxna, i min synsätt, beter sig ofta väldigt ogenomtänkt.
Självklart handlar det också om tävlingsrutin!
Ju mer man varit på tävlingar ju mer koll har man och vet hur allt funkar. Det är som att köra bil, när jag övningskörde första gången ute på en skogsväg fick jag 14 kärringstopp och kunde inte alls växla. Efter 4 år med körkort är jag i full färd med att skaffa BE - Kort... Detta kan helt klart jämnföras med tävlingsrutin, första gången man är på en framhoppning känner man sig ivägen hur man än gör, man krockar nästan med andra ekipage och man är allmänt förvirrad. Efter några år på tävlingsfronten lär man sig de "osynliga" reglerna och normerna på en tävlingsplats, dessa kan man inte läsa sig till.
Det hela handlar om att människor attityd måste ändras, vi kan inte vara uppnäsiga och otrevliga mot andra och därmed bli utföra en hel del farliga handlingar som kan resultera i hemska olyckror.
Klubbarna har helt klart också en del i detta spel.
För att ta ett nyligt exempel så har SvRF ändrat TR Hoppning, Nu mera bör det vara funktionärer på framhoppningen istället för att varje ryttare får ha med sig sin egen medhjälpare. Bra kan de låta på pappret men i verkligheten är de katastrof! Det är en himla ordtrafik mellan mehjälpare som är förpassade till utsidan av staketet, ryttare och funktionärer. Dessa funktionärer på den aktuella tävlingen var dessutom rätt oorienterade och kunde inte riktigt hålla koll på de som låg i anridning på ett hinder eller vilka som redan hade hoppat. De kunda gå fram mot ett hinder för att höja eller sänka när någon synligt och ljudligt annonserat sin ritt på ett hinder.
Detta handlar ju om att klubben sätter in fel sorts funktionärer, man kan inte tro att säkerheten höjs med tre tonårstjejer som gladeligen snackar om en massa annat inne på en fullt belamrad framhoppning. Då hade det varit bättre att låta medhjälpare och tränare följa med in.
Dessutom brukar medhjälpare och tränare kunna kommunicera med varandra på framhoppning, så de inte blir missförstånd utan de flesta hoppen på räcken och oxer flyter på utan störningar. Detta går inte med okoncentrerade funktionärer.
Dessutom måste folk skaffa sig högre respekt för andra ekipage, jag på marken kan ju Aldrig veta hur Johan i småland med sin gamla travare beter sig i deras ridning, många förutsätter att alla hästar är ungefär likadana. Hästmänniskor är ett lätt avtrubbat folkslag, inte konstigt att de händer en del olyckor.
Som sagt Vi ryttare, medhjälpare, funktionärer och allt vad som kan finnas på en tävlingsplats måste ändra en del i vår attityd för att säkerheten ska kunna höjas. Sitter man på en Lokaltävling kan man inte tro och agera som att man vore bättre än alla andra! Sitter man på en regional tävlling och ska starta 1m, men har ridit 130 kan man inte tycka att man är så mycket bättre än alla andra och därför inte samverka med de andra. De är just då det blir farligt.
Vink Vink
Ida
Hur missvisande är inte de?
Vuxna är minst, om inte mer icke tänkande på tävlingar, barn har ofta en förälder med som förhoppningsvis kan förklara hur man ska bete sig. Vuxna, i min synsätt, beter sig ofta väldigt ogenomtänkt.
Självklart handlar det också om tävlingsrutin!
Ju mer man varit på tävlingar ju mer koll har man och vet hur allt funkar. Det är som att köra bil, när jag övningskörde första gången ute på en skogsväg fick jag 14 kärringstopp och kunde inte alls växla. Efter 4 år med körkort är jag i full färd med att skaffa BE - Kort... Detta kan helt klart jämnföras med tävlingsrutin, första gången man är på en framhoppning känner man sig ivägen hur man än gör, man krockar nästan med andra ekipage och man är allmänt förvirrad. Efter några år på tävlingsfronten lär man sig de "osynliga" reglerna och normerna på en tävlingsplats, dessa kan man inte läsa sig till.
Det hela handlar om att människor attityd måste ändras, vi kan inte vara uppnäsiga och otrevliga mot andra och därmed bli utföra en hel del farliga handlingar som kan resultera i hemska olyckror.
Klubbarna har helt klart också en del i detta spel.
För att ta ett nyligt exempel så har SvRF ändrat TR Hoppning, Nu mera bör det vara funktionärer på framhoppningen istället för att varje ryttare får ha med sig sin egen medhjälpare. Bra kan de låta på pappret men i verkligheten är de katastrof! Det är en himla ordtrafik mellan mehjälpare som är förpassade till utsidan av staketet, ryttare och funktionärer. Dessa funktionärer på den aktuella tävlingen var dessutom rätt oorienterade och kunde inte riktigt hålla koll på de som låg i anridning på ett hinder eller vilka som redan hade hoppat. De kunda gå fram mot ett hinder för att höja eller sänka när någon synligt och ljudligt annonserat sin ritt på ett hinder.
Detta handlar ju om att klubben sätter in fel sorts funktionärer, man kan inte tro att säkerheten höjs med tre tonårstjejer som gladeligen snackar om en massa annat inne på en fullt belamrad framhoppning. Då hade det varit bättre att låta medhjälpare och tränare följa med in.
Dessutom brukar medhjälpare och tränare kunna kommunicera med varandra på framhoppning, så de inte blir missförstånd utan de flesta hoppen på räcken och oxer flyter på utan störningar. Detta går inte med okoncentrerade funktionärer.
Dessutom måste folk skaffa sig högre respekt för andra ekipage, jag på marken kan ju Aldrig veta hur Johan i småland med sin gamla travare beter sig i deras ridning, många förutsätter att alla hästar är ungefär likadana. Hästmänniskor är ett lätt avtrubbat folkslag, inte konstigt att de händer en del olyckor.
Som sagt Vi ryttare, medhjälpare, funktionärer och allt vad som kan finnas på en tävlingsplats måste ändra en del i vår attityd för att säkerheten ska kunna höjas. Sitter man på en Lokaltävling kan man inte tro och agera som att man vore bättre än alla andra! Sitter man på en regional tävlling och ska starta 1m, men har ridit 130 kan man inte tycka att man är så mycket bättre än alla andra och därför inte samverka med de andra. De är just då det blir farligt.
Vink Vink
Ida
Kommentarer
Trackback
